|
|
|
|
|
|
|
|
|
Det finns ännu inte någon allmänt vedertagen definition av begreppet "omvårdnad", däremot kan omvårdnadsarbetets syfte, innehåll, metoder m.m. beskrivas. Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling, medan specifik omvårdnad är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också den aktuella sjukdomen och dess behandling. Allmän omvårdnad utförs av all personal i hälso- och sjukvård. Specifik omvårdnad kräver speciell kompetens och är sjuksköterskans område.
Omvårdnad kan beskrivas på olika sätt som kunskap om upprätthållande eller understödjande av hälsa. Norberg och medarbetare har beskrivit att ”omvårdnad syftar till att hjälpa en person att planera och genomföra handlingar som hör till det dagliga livet i syfte att förbättra hälsa/friskhet, förebygga ohälsa/sjukdom samt återställa och bevara hälsa/friskhet”. (2)
Liksom all annan vård ges omvårdnad till patienterna på lika villkor utifrån vars och ens behov, oberoende av ålder, kön, utbildning, ekonomi, etnisk bakgrund och religion. Patienten ska ges möjlighet att delta i beslut om och genomförande av sin omvårdnad. Varje situation är unik och omvårdnaden utformas därför individuellt. Omvårdnad vilar som all annan hälso- och sjukvårdande verksamhet på vetenskap och beprövad erfarenhet.
I Omvårdnad inom hälso- och sjukvården, SOSFS 1993:17 (M) framförs att omvårdnadens syfte är att:
Ofta kan följande steg användas i omvårdnadsprocessen:
Bedömning
Planering
Genomförande
Det som framkommit under bedömning och planering åtgärdas.
Utvärdering av resultat
Distriktssköterskans/sjuksköterskans arbete består, liksom all annan vård, av två av varandra beroende delar, en relations- och en uppgiftsdel. (4) Relationen och det "goda mötet" är ofta det som kvalitetsutmärker vården. Mötet kan vara helande i sig och är därför centralt. Detta kommer också klart till uttryck i gällande lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen, vilka utgör de övergripande utgångspunkterna. (1, 3)
Uppgiften är att förebygga sjukdom och skada, diagnostisera och behandla, omvårda, rehabilitera, utbilda samt ge god vård i livets slutskede - oavsett sjukdom/hälsoproblem, ålder eller kön. Denna verksamhet bedrivs bl. a genom telefonrådgivning, egen mottagningsverksamhet, hembesök och hemsjukvård i ordinärt eller särskilt boende.
Folkhälsa och folkhälsoarbete inom kommuner och landsting kräver ett folkhälsovetenskapligt perspektiv och ett hälsoekonomiskt tänkande. Den tvärvetenskapliga kunskapen hämtas från vård-, folkhälso-, naturvetenskap och socialt arbete. Utgångspunkten är en helhetssyn på människan och vården och ett hälsobegrepp, som innebär att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom. Med ett sådant synsätt blir patientmedverkan, tvärprofessionellt teamarbete, samverkan med andra vårdgivare och organisationer samt fungerande interna och externa vårdkedjor centrala i vårdarbetet och därmed viktiga kvaliteter.
Distriktssköterskans arbete är en viktig del i samhällets totala folkhälsoarbete därför att hon ofta arbetar mot hela befolkningen. Hon deltar i samhällets hälsopolitiska och policyskapande verksamhet genom hälsoupplysning och utbildningsinsatser samt forskning och utveckling i samverkan med andra samhällssektorer. Folkhälsoarbetet bedrivs och riktas både mot olika grupper samt individuellt i den enskilda patientkontakten.
Även inom den kommunala hälso- och sjukvården har distriktssköterskan/sjuksköterskan en viktig roll i folkhälsoarbetet. Inom äldreomsorg, handikappomsorg och omsorg för psykiskt funktionshindrade är en viktig uppgift att påverka boendemiljö och utemiljö, skapa möjligheter till fysisk aktivitet, förbättrade kostvanor samt vara medveten om och ta i beaktande människans sociala, psykiska, kulturella och andliga behov. Att vara aktiv gällande boende- och utemiljö förutsätter att det finns samverkansforum där dessa frågor är möjliga att aktualisera och diskutera.
Ø 12. Kvalitetsindikatorer Folkhälsoarbete
Folkhälsa "…ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, hälsorisker och skyddsfaktorer för hälsa i olika befolkningsgrupper. Begreppet innefattar inte bara summan av individers hälsa utan även mönster av större eller mindre olikheter i hälsa som råder mellan olika grupper inom befolkningen". (5)
Folkhälsoarbete "…ett målinriktat och organiserat arbete för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Arbetet riktar sig till individer, och hela befolkningen samt samhället och syftar till att minska hälsoklyftorna. Åtgärderna är dels inriktade på att skapa förutsättningar och miljöer (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt), som främjar hälsa, dels på insatser för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor och hälsa". (5)
Hälsofrämjande arbete/ Promotion
allmänt
hälsofrämjande arbete som syftar till att ge människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den,
både ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. (5)
Sjukdomsförebyggande arbete / Prevention
inriktat på
specifika hälsoproblem, riktade till enskilda individer eller
särskilda högriskgrupper i avsikt att undanröja riskfaktorer för skada eller sjukdom.(5)
Primär prevention
syftar till att
förhindra uppkomst av sjukdom och skada och
bedrivs i form av hälsoupplysning; hälsorådgivning och
vaccination. (6)
Sekundär preventionen
syftar till tidig
upptäckt av ohälsa/sjukdomar och åtgärder för att
förhindra utveckling av dessa och att försena komplikationer. (6)
Tertiär prevention
innebär de
sammantagna insatser som i behandlingsfasen av
sjukdom syftar till att förhindra komplikationer, förbättra
livskvalitet och livsprognos. Habilitering och rehabilitering för att
förhindra att en sjukdom återkommer eller förvärras ingår i tertiär
prevention. (6)
Utvecklingen av det hälsofrämjande begreppet (promotion) har pågått sedan 1990-talet. I det nutida folkhälsoarbetet är de två grundpelarna hälsofrämjande insatser och sjukdomsförebyggande insatser (primär prevention). Hälsofrämjande arbete innebär att ta tillvara människors positiva förmågor och möjligheter och att stödja ett hälsosamt växande. Sjukdomsförebyggande arbete går ut på att omöjliggöra, förhindra, hålla det skadliga och dåliga ifrån oss.
Hälsofrämjande arbete innehåller en idé om "positiv hälsa" i motsats till ohälsa. Aaron Antonovsky myntade begreppen KASAM, salutogenes och patogenes. Kortfattat kan sägas att KASAM står för "känsla av sammanhang", salutogenes fokuserar på hälsans ursprung och hälsofrämjande faktorer. Patogenes inriktar sig sjukdomars uppkomst, orsak och riskfaktorer. (7) Dessa begrepp och aspekter anses vara mycket viktiga att inbegripa i folkhälsoarbetet. Hälsa får i ett salutogent perspektiv en större betydelse än bara frånvaro av sjukdom och de frisk- och skyddsfaktorer som har en positiv inverkan på hälsan har en given betydelse och funktion. (5)
Folkhälsoarbetet riktat mot barn, vuxna och äldre kan följaktligen indelas eller klassificeras i hälsofrämjande arbete och i sjukdomsförebyggande arbete. För både den enskilda distriktssköterskan/sjuksköterskan som gruppen av distriktssköterskor/sjuksköterskor kan det vara en hjälp att identifiera det egna/gruppens/arbetsplatsens fokus i folkhälsoarbetet. Genom att synliggöra var tonvikten i arbetet ligger kan en bedömning och värdering göras om fördelningen är optimal eller om inriktningen i folkhälsoarbetet ska omfördelas/omprioriteras.
I nedanstående mall ges exempel på insatser och hur de kategoriseras. Under bilden finns länk till en tom mall. Skriv ut mallen och fyll i de tomma rutorna få en översikt över det folkhälsoarbete som du/ni bedriver i din/er verksamhet.

”Vem bryr sig?” är titeln på Malou Lindbergs och Susan Wilhelmssons rapport om distriktssköterskans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Folkhälsoarbetet beskrivs som ett svårprioriterat uppdrag och distriktssköterskan som en outnyttjad resurs. Rapporten bygger på intervjuer som har gjorts med distriktssköterskor i samtliga landsting/regioner om deras förebyggande och hälsofrämjande arbete, intervjuer med folkhälsoansvariga i samtliga landsting/regioner samt en omfattande litteraturstudie och analys av vetenskapliga artiklar (8).
1. SFS 1982:763, Hälso- och sjukvårdslagen.
2. Norberg A, Engström B, Nilsson L, God omvårdnad - Grundvärderingar, Stockholm, Bonnier, 1994, ISBN 91-622-1083-1.
3. Socialstyrelsen, Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvård, SOSFS 1993:17.
4. Atlin E, Förhållandet mellan den naturliga och den professionella omvårdnaden, Vårdläraren, 1990; okt. 4-7.
5. Pellmer K, Wramner B, Grundläggande folkhälsovetenskap, Stockholm, Liber, 2002, ISBN 91-47-0509-7.
6. Vårdförbundet, Hälsa för alla - vårt mål, Stockholm, 1995.
7. Antonovsky A, Hälsans mysterium, Natur och Kultur, Stockholm, 1991, ISBN 91-27-02193-9
8. Lindberg M, Wilhelmsson S, Vem bryr sig? Distriktssköterskans förebyggande och hälsofrämjande arbete - ett svårprioriterat uppdrag och en outnyttjad resurs. Familjemedicinska institutet/ FoU-enheten för Närsjukvården i Östergötland (Rapport-FoUrnalen 2005:3), 2005.
Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård
Omvårdnad inom hälso- och sjukvården, SOSFS 1993:17 (M)
www.distriktsskoterska.com 2008-03-24
© Distriktssköterskeföreningen i Sverige; Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg.
Ange alltid
källan och avsnittets datum om texten citeras eller används.