P U N K Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet
|
|
 |
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||
|
|
Ledningen måste satsa både tid, resurser och pengar. |
Uppåt! |
2.3 Patientdokumentation - en källa till verksamhetsutveckling
Vi skiljer mellan patientdokumentation, d.v.s. lagstadgad journalföring och dokumentationen av själva utvecklingsarbetet. Dessa två delar kan fungera fristående från varandra men utgör vanligtvis varandras förutsättningar. Patientdokumentation är en del av kvalitetsarbetet och ett sätt att tydliggöra distriktssköterskans/sjuksköterskans insatser. Noggrann dokumentation är nödvändig i allt utvecklingsarbete och i alla sammanhang där verksamheten bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.
För att tydliggöra samt understödja utvecklingen av omvårdnaden och folkhälsoarbetet inom primärvården behövs en väl fungerande dokumentation för distriktssköterskans/sjuksköterskans vårdarbete. Förutom att lagar och föreskrifter kräver det av patientsäkerhetsskäl så är det också angeläget att verksamheten kan beskrivas i enhetliga termer. Om enhetliga sökord definieras och används möjliggör detta att utvärderingar, verksamhetsuppföljning och jämförelser kan utföras till förmån för kvalitets- och kunskapsutveckling. En förutsättning för detta är att patientjournalen skrivs på ett enhetligt sätt. Prim-VIPS är ett dokumentationssystem som du kan läsa mer om i avsnitt 9 om Dokumentation i patientjournalen.
Ø
9 Dokumentation i patientjournalen
2.4 Steg för steg
När tankarna på ett utvecklingsarbete tar form är det bra att redan på ett tidigt stadium förankra och skaffa stöd hos ledningen. Utvecklingsarbetet kan bedrivas enskilt men görs vanligen i grupp. Till hjälp kan arbetsgrupperna använda olika metoder och instrument. PUNK-handboken är ett redskap och hjälpmedel som specifikt utarbetats för kvalitetsutveckling inom distriktssköterskans/sjuksköterskans verksamhetsområden.
Starta kvalitetsarbetet med att:
- gå igenom materialet i PUNK-handboken
- bestämma vilken eller vilka delar i boken, som är relevant för just er verksamhet
- bestämma arbetsordning i arbetsgruppen: vem? vad? och när?
- utse en samordnare alternativt anlita en resursperson
2.5 Samordnare
Det finns en bred erfarenhet om att förbättringsarbeten/projekt inte alltid görs med goda framsteg och att man kan ha svårt för att uppnå målsättningen. Det kan därför vara av vikt att utse en kvalitetssamordnare, som får ansvar och befogenheter att samordna kvalitetsarbetet på enheten. Samordnaren ska ge draghjälp, skaffa nya kunskaper och skapa kontakter med andra. Samordnaren ska utses av ledningen. Samordnaren på basenhetsnivå bör i sin tur ha kontakt med kvalitetssamordnaren på nästa nivå i organisationen, t ex på områdesnivån.
Svensk sjuksköterskeföreningen, SSF, har i projektarbetet
Underlättarfunktionen - ett förslag till innehåll och kompetens
identifierat ett antal villkor som är väsentliga för framgångsrika
förändringsprocesser. Vissa av dessa förhållanden anses kunna
påverkas genom tillgång till kompetenta stödpersoner/handledare. En
sådan resurspersons uppdrag är att stödja vårdpersonal i arbetet med
förändringar. SSF använder sig av benämningen Underlättare (eng.
facilitator). Funktionen som underlättare kännetecknas av ett
konsultativt arbetssätt som går ut på att resurspersonen har ett
öppet sätt, är lyssnande, ger stöd, inger trovärdighet och
tillförlitlighet, har självtillit och förmåga att tänka lateralt
samt har ett gott omdöme och är i avsaknad av förutfattade
uppfattningar. (3)
2.6 Samordning
Det är av vikt att alla på arbetsplatsen vet vad som pågår och att alla blir involverade och delaktiga i utvecklingsarbetet. Om det förekommer kvalitetsarbete inom en annan yrkesgrupp, är det bra att stämma av med varandra och se till att alla har en samstämmig bild av verksamhetens innehåll och att man arbetar mot gemensamma mål. Kvalitetsutvecklingsarbete kan tjäna på att göras gemensamt och tvärprofessionellt. PUNK-handboken kan med fördel användas av flera/alla yrkesgrupper i verksamheten.
|
Uppåt! |
2.7 Handlingsplan
När arbetsgruppen fått ledningens stöd och tagit del av de mål för kvalitetsutveckling som finns på den egna arbetsplatsen och/eller övergripande riktlinjer är det dags att utarbeta en handlingsplan. En handlingsplan skapar ordning och reda. Den ska vara skriftlig. Det är bra att med jämna mellanrum stämma av det arbete man utför i gruppen mot handlingsplanens innehåll. Planen kan vid behov revideras. Handlingsplanen ska beskriva kvalitetsprocessens olika steg.
2.8 Kvalitetsprocessen
Med utgångspunkt i gällande lagar, föreskrifter, allmänna råd och rekommendationer har PUNK-handboken beskrivit förbättringsarbetet olika delar i en bild, som också har blivit projektets symbol. Symbolen är ett oändlighetstecken och signalerar att kvalitetsutveckling är något som ständigt pågår.
Det finns en hel uppsjö av olika beskrivningar av kvalitetsprocessen. Vi begränsar oss till två tämligen likartade modeller.
Modell I
 |
A. Identifiering av viktiga
kvalitets-/utvecklingsområden
Vad är problemet? Vad vill vi undersöka? Vilken indikator vill vi
använda oss av?
Genom egengranskning av verksamheten och patientdokumentationen kan
problemen tydliggöras.
B. Fastställande av kvalitetsmål,
kriterier eller standard för önskad kvalitet
Vad vill vi uppnå?
C. Genomförande av studie/mätning
Hur ser det ut? Insamling av data (egengranskning, enkäter,
journalgenomgång mm).
D. Utvärdering och vid behov förbättring
Resultat. Vad kan/bör förbättras?
Modell II
 |
1. Utgångsläge/ Problemidentifiering
Vad är problemet? Vad vill vi undersöka? Vilken indikator vill vi
använda oss av?
2. Fastställ kvalitetsmål/ kriterier/standard
Vad vill vi uppnå?
3. Genomför studie/mätning
Hur ser det ut? Insamling av data (egengranskning, enkäter,
journalgenomgång mm).
4. Utvärdera /Analysera orsaker till brister
Resultat. Vad kan/bör förbättras?
5. Förändra/Genomför åtgärder/Utveckla
Verksamhets- och kvalitetsutveckling, förbättringsarbete genomförs.
6/3. Uppföljning genom ny studie/mätning
Hur blev resultatet av förändringen/genomförda åtgärder?
2.8.1 Ständig utveckling
I ett kontinuerligt kvalitetsutvecklingsarbete betraktas kvalitet som ett rörligt mål. Utmaningen är att ständigt söka förbättrings möjligheter. Utvecklingsarbetet blir därmed en ständigt pågående process och blir aldrig avslutat eller färdigt. Den som slutar att bli bättre slutar att vara bra.(4)
 |
Kvalitetsprocessen ska återfinnas på alla nivåer i organisationen, på individnivå, på mottagnings/vårdcentralsnivå, i kommunens särskilda boendeformer och dagvård, på ledningsnivå, kommun/landstingsnivå och på nationell nivå. Målen på alla nivåer ska ha ett klart samband. Det som skiljer är detaljeringsgraden. Ytterst är det politikerna som beslutar.
_______________________________
Innehållsansvarig
Eva Bergdahl
Distriktssköterskeföreningen
|
Uppåt! |
Referenser
1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, Om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2005:12
2. Socialstyrelsens allmänna råd, Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård, SOSFS 1997:10.
3. Svensk sjuksköterskeförening, SSF, Underlättarfunktionen -ett förslag till innehåll och kompetens, 2002.
4. Kahn I, Marklund B, Den som slutar att bli bättre, slutar att
vara bra. Kvalitetssäkring i öppen vård, Stockholm, 1993.
Länkar
Om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12)
Underlättarfunktionen - ett förslag till innehåll och kompetens
Kapitel 2 för
utskrift
Till sidans topp »
www.distriktsskoterska.com 2008-03-24
© Distriktssköterskeföreningen i Sverige;
Illustrationer: Miraculus Artwork Göteborg.
Ange alltid källan och avsnittets datum om texten citeras eller används.